"Den dagen jag blir gammal hoppas jag att någon finns där för mig"

Månadens volontär_Angelika Jonsson.png

Månadens Volontär är Angelika Jonsson i Nykvarn. Förutom att bjuda hem gruppen på gott fika och gemenskap har hon under pandemin fått en nära relation med en äldre dam i gruppen som hon stöttat genom pandemin.

Till vardags arbetar Angelika som personlig assistent och bor tillsammans med sin sambo och deras gemensamma dotter i Nykvarn. De flyttade hit för sju år sedan och eftersom hon inte kände så många på orten tyckte hon att Äldrekontakt var ett bra sätt för att utvidga kontaktnätet.

– Jag kom i kontakt med Äldrekontakt via Facebook, innan hade jag aldrig hört talas om konceptet. Man sökte egentligen efter volontärer till Södertäljegruppen, men många i Nykvarn hörde av sig och då valde man att starta en grupp även här. Även om volontärerna fanns på plats så tog det lite tid eftersom det kan vara lite svårt att hitta och nå ut de som är äldre och ensamma, förklarar Angelika.

Till en början tog hon på sig rollen som gruppledare, men eftersom hon är arbetsledare på sitt jobb kände hon att det blev ett lite för stort ansvar att axla, och idag agerar hon både värd och chaufför till gruppen. Och träffarna engagerar hela familjen – sambon hoppar in som extrachaufför när det behövs och dottern ordnar ofta med små presenter i form av armband och teckningar till de äldre gästerna.

Mötena med de äldre som gör volontäruppdraget unikt

Då Angelika inte själv är uppvuxen i Nykvarn tycker hon att det är roligt att lyssna till de äldres historier om hur det såg ut på deras tid. Just mötena över generationerna känns unika, berättar hon:

– Det jag gillar mest med att vara volontär är att få träffa de äldre och höra deras livsberättelser. Det är en sådan glädje och tacksamhet, samtidigt som man får så mycket tillbaka. Man gör någonting vettigt för våra äldre som byggt upp vårt samhälle. 

”Känns som att man fått en farmor till”

Under pandemin har gruppen pausat alla träffar och istället ringer volontärerna till var sin gäst och håller regelbunden kontakt. Tack vare det har hon fått en alldeles särskild relation till en dam i gruppen.  

– Vi har fått en väldigt fin kontakt. Jag har faktiskt hjälpt henne med en del privata ärenden utanför Äldrekontakt, så som att skjutsa henne till läkaren och hjälpt henne med hennes nya telefon. Vi har verkligen kommit närmare varandra än vad jag trodde från början och det känns lite som att jag fått en farmor till, berättar Angelika.  

Volontärerna i gruppen vittnar om att isoleringen varit väldigt tuff för de äldre, men det som håller glädjen och hoppet uppe är tanken på att kunna ses igen när restriktionerna lättas.  

– Jag hoppas verkligen att vi kan ses efter sommaren. Då ska jag bjuda på Himmelsk Jordgubbstårta för att fira” säger Angelika.

På frågan om Angelika har några tips och råd till andra som ännu inte blivit volontärer hos Äldrekontakt svarar hon snabbt:

– Bara gör det! Det ger både andra och en själv så enormt mycket glädje. Och jag tänker att den dagen jag blir gammal hoppas jag att någon finns där för mig. Det jag ger idag kanske jag kan få tillbaka sen, avslutar hon.